Efter stormen

Jag kände mig precis lika avdomnad som bilden tillkännager. Nog kan ni föreställa er vad jag har gått igenom? Kolla maskaran! Mössan är egentligen mörkgrå.

Notera hur hårt snön sitter på kappan och att den liksom har formpressats fast och bildat mönster av vinden.

men se. jag har dubbelhaka. trevligt.

Den där vansinnespromenaden hem slår det mesta jag hittills har upplevt av naturens krafter. Och då har jag ändå känt en jordbävning. Jag blåste omkull flera gånger och fick kravla mig ur snödrivor med snö upp till höfterna. Sen kunde jag inte se något heller. Min reaktion på det hela var att asgarva rakt ut och skrika högt i blåsten för att orka ta mig vidare. Krilli hade rätt kul åt mig. Och jag är glad att det fanns vittnen på plats som kan intyga att jag överlevde pärsen.