onsdag, november 29, 2006

Polisen och jag

I natt var det dags igen när jag vaknade klockan 03.30 av att någon skrek på gatan utanför mitt hus. Ett desperat gråtande och det där ordet som får en att verkligen haja till! "Hjälp"... Flera gånger... högt och hjärtskärande... Inte kan man väl dra upp täcket över öronen, låtsas som det regnar och vända ryggen mot ett nödrop? Inte. Jag fick gå upp och gå ut för att se vad som pågick. Min första tanke var att någon höll på att bli utsatt för en våldtäkt. Alternativt mordförsök. (Det var ganska dramatiskt). Mitt i den kyliga natten skymtar jag en ung vinglande tjej som traskar i slasket på gatan. Jag kallar på henne och frågar om allt är ok. När hon vänder sig om ser jag att hela hennes ansikte är blodigt så att det rinner ner på halsen. Jag be(ordra)r henne komma in och värma sig, lägger en filt över hennes axlar och lyssnar. Just när jag plockat upp telefonen för att ringa polisen knackar någon på dörren och farbror polisen står där framför mig. Någon annan i gatan hade tydligen hunnit slå larm. Vilket var rätt skönt. Hon stank sprit och jag ville bara att hon skulle bli omhändertagen som allra först. Det blev ett kort förhör inne på min minimala toalett. Fyra poliser stod där och trängdes. Två av dem gick snart igen för att leta efter de misstänkta. Tjejen följer sedan motvilligt med in i polisbilen till akuten och jag går och gör ett försök att somna igen men får ingen ro för tankarna. Det känns märkligt att stå på andra sidan paniken och räcka ut en hand. Och det känns märkligt att det bara var jag som gick ut till tjejen, av alla ansikten jag såg stirra ut genom sina fönster.

5 Comments:

Anonymous Anonym said...

Vá en óhugnalegt,þú ert hetja Svala mín ,hún heppin að þú komst henni til bjargar.

30/11/06 09:54  
Anonymous Anonym said...

Þú ert algjör hetja :)

30/11/06 13:16  
Blogger Fröken Lund said...

Jag säger som eff sagt en gång tidigare; jag tror också att S:et i "Superwoman" egentligen står för Svala.

:-)

30/11/06 18:17  
Blogger eija said...

så någon lyfta alltså handen och ringde polisen men att ta steget utanför husvärmen var för jobbigt?

djävla åskådare

1/12/06 09:36  
Anonymous Anonym said...

Underbart modigt att ingripa. Jag hade inte klarat att stå och se på. Tack för att det finns människor som bryr sig.

3/12/06 08:05  

Skicka en kommentar

<< Home