Jag och Flóki har försökt gå upp en timme tidigare hela veckan för att vi vill försöka hinna med ett morgondopp innan skolan startar klockan 09.00. Men varje uppväckningsförsök har slutat med att vi snarkat vidare en timme till, för att det har varit helt oemotståndligt.

Ikväll berättade Flóki för mig att han ställt ett glas med vatten i fönstret som han tycker jag ska hälla på honom för att få honom på fötter imorgon bitti.

Han vet ju inte vad han ber om, stackars barn. Men helt osmart är han ju inte. Jag gillar att han har en känsla för framåttänk. Att han börjar lära känna sina begränsningar.

Kanske stänker lite på honom för spänningens skull bara imorgon. Det är sista chansen innan helgen att genomföra projektet och jag vill hinna se morgonsolen gå upp i en Heitapottur innan den hinner gå upp innan mig.