höstyra

Det är en tänkvärd kontrast att just när naturen stannar upp och självdör en gulröd utdragen död så inviger vi denna tid med förnyelse. Förändringar som äger rum. Skolåret som vi sett till att börjar på hösten. Vi köper nya kläder. Omfördelar energi som laddats upp över sommaren och ombonar inför vinterdvalan.

När träden falnar är vi som mest fulla av liv faktiskt. Men istället för att bli bländade av sommarsolen blir vi nu vittne till en sårbar fasad som sorgligt silar ner löv under en gråmulen himmel som vill regna.

Hösten är för mig den mest påtagliga tiden. Luften är klarare och det tydliga avslutet i naturkretsloppet är nästan hörbart. Höst är melankoli, men också ett tryggt avslut. Vilket kan vara skönt ibland.