Handen på hjärtat nu. Jag har varit lite depp på sistone. De tre senaste månaderna närmare bestämt. Känner mest för att ursäkta mig själv för att ha lagt ut diverse pointless inlägg och utlägg om allt och inget. Det kan inte vara lätt att följa den här bloggen. Hur som helst. Nu vill jag att den ska fungera som en slags nyhetskanal om vad jag hittar på för nära o kära i Svearike. Så att jag inte glöms bort helt. Nu får det bli sluttramsat. Slutvimsat. Nu ska det berättas. Nu ska det landas på jorden igen. Alla är välkomna att följa såklart. Ni som inte har hunnit tröttna på mig.
Har börjat känna av en nätt isoleringsångest här på ön. Men det härstammar säkert från en trötthet av att sitta framför dataskärmar dagarna igenom. Den på jobbet och den där hemma. Jag behöver börja röra på mig igen och ser framför mig hur jag släpar mig ut på joggingturer på de numera dagsljusa kvällarna, med Flóki på cykeln bredvid.
Det som känns lite smått frustrerande är att mina planer med flytten till Island inte gick som jag ville rakt av. Visst, jag lyckades med mission "ordna skola, bostad, jobb o bil" paketet så det lyste om det. Men samtidigt ser jag till en stor förfäran hur min kreativa ådra smått förkalkas och blir tunn och velig. Och då målas fan på väggen med bilden av mig som fast på byrån för all evighet. Och så blandas existentiell förtvivlan in i allt och jag börjar ifrågasätta mina allsmäktiga förmågor.
Men jag försöker låta var dag som går fylla sin funktion. Jag ser så tydligt nu hur viktigt det är att kasta små ankare in i framtiden, i form av mål och önskningar, så att jag kan fortsätta hasa mig framåt. Mot nya upplevelser och utmaningar. Jag tar mig tid att reflektera över min isländska identitet och den smått tysta triumferande gemenskap i att vara islänning här.
Jag försöker nyansera mig själv men vet inte riktigt hur jag ska gå vidare. Det är ett stort vägskäl jag står framför och jag måste välja nya synsätt, för att klara av den vardag som jag har ordnat fram. Enkelt förklarat behöver jag se positivt på min nuvarande situation.
I am here in my mould.