Ritualer
Varje år firas trettondagen med pomp och prakt. Tretton dagar efter julafton ger sig den siste av de tretton jultomtarna iväg upp mot bergen igen. Det hela skulle alltså egentligen smällas av igår, men blev inställt på grund av ett regnigt oväder from hell.
Men så idag... ett stilla snöväder med fjäderflingor som tätt silades ner och fyllde hela himlen med bomull och glitter. Redan på promenaden dit började folk flocka ihop sig och vandra tillsammans mot bålet. Barnen med rosiga kinder och viftandes med sina tomtebloss. Och så smällde det hela tiden runtomkring. Små raketer och stora.
Framme vid ett rejält bål möts vi av en frusen vinterkör som sjunger så att det ångar om dem, med Alvkungen och Alvdrottningen i spetsen. Det sjungs vintervisor. Månvisor. Folklyrik jag fick lära mig som liten flicka i skolan en gång. Det är gamla folkvisor med karg underton. Magi och prosa förenad. Den isländska myten. Det hedniska arvet. Tänk... Ronja Rövardotter ramsor. Gilla tonläget. Det känns välbekant och jag blir lugn av samhörigheten medan vi sjunger och tittar på när snön faller och slukas av den vilda elden.
Grýla, jultomtarnas mor, är där. Med sin man i släptåg. Hon letar efter olydiga barn som hon kan ha med sig upp till bergen, om hon blir hungrig. Hon frågar Flóki om han varit snäll. Jaaaa, säger mitt barn bestämt med en oskyldig min. Grýla berättar att alla barnen varit så snälla, att hon inte hittar någon att ta fast. (Flóki har skyddglasögon på sig om ni undrar)
Därefter. En fyrverkerishow som heter duga. Hela himmeltavlan fylldes med symmetriska bomber i en färgskrud som hypnotiserade ögat. Multipla utbrott.
Så nu är luften renad. Nytt år och ny tid att andas in. Är det inte en slags reningsprocess de här ritualerna med eld, applåder och fyrverkerier? Bränna bort gammalt. Rensa hus med rökelse är till exempel gammal Feng Shui teknik. Applådera när helst något tar slut, och desto mer livligare ju mer känslomässigt trängande showen var. Och fyrverkeri? Manifestation. Uppvaknande. Övergång. Ren luft.
Men det är samma dag som vaknar imorgon.
Men så idag... ett stilla snöväder med fjäderflingor som tätt silades ner och fyllde hela himlen med bomull och glitter. Redan på promenaden dit började folk flocka ihop sig och vandra tillsammans mot bålet. Barnen med rosiga kinder och viftandes med sina tomtebloss. Och så smällde det hela tiden runtomkring. Små raketer och stora.
Framme vid ett rejält bål möts vi av en frusen vinterkör som sjunger så att det ångar om dem, med Alvkungen och Alvdrottningen i spetsen. Det sjungs vintervisor. Månvisor. Folklyrik jag fick lära mig som liten flicka i skolan en gång. Det är gamla folkvisor med karg underton. Magi och prosa förenad. Den isländska myten. Det hedniska arvet. Tänk... Ronja Rövardotter ramsor. Gilla tonläget. Det känns välbekant och jag blir lugn av samhörigheten medan vi sjunger och tittar på när snön faller och slukas av den vilda elden.
Grýla, jultomtarnas mor, är där. Med sin man i släptåg. Hon letar efter olydiga barn som hon kan ha med sig upp till bergen, om hon blir hungrig. Hon frågar Flóki om han varit snäll. Jaaaa, säger mitt barn bestämt med en oskyldig min. Grýla berättar att alla barnen varit så snälla, att hon inte hittar någon att ta fast. (Flóki har skyddglasögon på sig om ni undrar)
Därefter. En fyrverkerishow som heter duga. Hela himmeltavlan fylldes med symmetriska bomber i en färgskrud som hypnotiserade ögat. Multipla utbrott.
Så nu är luften renad. Nytt år och ny tid att andas in. Är det inte en slags reningsprocess de här ritualerna med eld, applåder och fyrverkerier? Bränna bort gammalt. Rensa hus med rökelse är till exempel gammal Feng Shui teknik. Applådera när helst något tar slut, och desto mer livligare ju mer känslomässigt trängande showen var. Och fyrverkeri? Manifestation. Uppvaknande. Övergång. Ren luft.
Men det är samma dag som vaknar imorgon.
7 Comments:
Pompa och ståt, tror jag är uttrycket du far efter.
Det lät härligt.
Och nog är eldriter ofta förknippade med rening och nya tider. Tänker på svedjebränning där man bränner bort sly och gräs för att låta ny, frisk grönska växa upp. Och den i sammanhanget så vackra Svedjenävan för vilken elden är en aktiveringssignal som framkallar groende. Att något så våldsamt som eld föder något så vackert känns poetiskt på något vis.
No entiendo nada de lo escrito.
Se me hace que debe de hacer frío por ahí, ¿no?.
Un saludo desde Argentina.
aj, aj, nu får jag hemlängtan, du kan då skriva så man känner igen sig. Har kollat din blogg ett tag nu och fastnat. Jätte roligt hur du beskriver allting där hemma.
En exil islänska i Uppsala
eff, pomp och prakt finns uttryckt på flera nordiska språk när jag googlar. tufft.
rubik, ok, I dont know ... is this spanish? But let me guess:
dont understand what I am writing (nada + escrito) And you are asking if I am cold? no? (frio)And then you send some greetings from Argentina. (saludo + Argentina)"
isländskan, gaman að heyra og gaman að sjá þig hérna.
Argentine spanish.(some writers: Borges, Cortázar, Sábato)
I would like to learn your language.
Thanks for your time!
Åååå, jag vill vara med på det där nån gång! :) Älskar utomhuskörer och sånt. Så läckert det verkar!
Tycker det ser ut som det är ett ufo inuti elden i brasan...Fast jag kan ha fel, det har nämligen hänt förut, att jag haft det, fel alltså.
:)
Skicka en kommentar
<< Home