måndag, januari 02, 2006

Men så, när jag minst anade, hände det.
Björks blick når min, tvärs genom rummet. Hon tittar länge. Jag ler. Hon ler. Jag går fram och hälsar. Yttrar något i stil med att det känns fånigt att inte hälsa på folket som bor i huset man är på fest hos. Berömmer fontänen. Hon tittar mig djupt i ögonen och jag känner hur hon liksom... scannar mig. Koncentrerar blicken som för att se om det fanns någonting bakom min blick. Precis som hennes mamma också precis gjort.
Min vän kommer fram och presenterar mig. Vi fortsätter småprata. Björk undrar vad jag tycker om hennes nya tapeter.
De var ...
grymma.
När det är dags att gå får jag kindpussar. Hon tackar för besöket.
Det känns fånigt. Jag skulle vilja tacka henne för att hon finns.

8 Comments:

Anonymous maria said...

:O

...

(ungefär så mycket skulle jag haft att säga om Björk pratade med mig)

2/1/06 02:40  
Blogger Max said...

Jag misstänker att om jag hade träffat, och tvingats prata med, Björk, hade jag nog helt omedvetet lagt mig till med hennes lustiga sätt att prata engelska.

2/1/06 08:07  
Blogger crrly said...

*ler stort* Coolt! Var du längre än hon?

2/1/06 14:46  
Blogger eff said...

Stort! Otroligt stort! Speciellt med tanke på att du bara för några veckor sedan satt och flämtade med näsan tryckt mot ett bilfönster när hon öppnade dörren till sitt hus och tyckte det var stort. :D

2/1/06 16:02  
Blogger Svala said...

maria, tro mig... det var inte helt lätt alltså.

max, ok.

crrly, vi var precis lika långa, eller så var hon lite mindre. Jag vet inte. Men det var väldigt skönt att stå framför henne. Bekväm höjd.

eff, en liten rättelse bara... den historian var givetvis rätt rejält kryddad. Inte då att jag tryckte näsan mot rutan. (pinsamt ju) Och så såg jag henne aldrig då heller. Det var min vän som svarade att hon kom till dörren. Och DET tyckte jag var stort... haha.

2/1/06 20:15  
Blogger Svala said...

max, förresten. Det är engelska med ren isländsk accent. Väldigt underhållande för oss islänningar att lyssna på.

2/1/06 21:37  
Blogger eff said...

Lika delar pinsamt och roligt nördigt hade det varit, skulle jag vilja säga. Anade inte att du kryddat till historien. Hade det varit sanning hade det varit lite charmant sådär, tycker jag. Nästan lite besviken nu... Hihi. ;)

2/1/06 21:45  
Anonymous hanke said...

... ååhh gud åh gud å gud. jag hade antingen:
1. svimmat
2. storbölat (av glädje)
3. oavbrutet tjatat om hur bra hon var på ett högst pinsamt vis.
4. stött på henne
5. kidnappat henne
6. dödat hennes make
7. Fått henne att ge mig ett generouspalmstroke och då antingen återvändt till punkt 1 eller 2
8. Öppnat upp mig som fan och börjat prata om allt möjligt jääääättedjupt som man inte bör göra vid ett inledande möte med NÅGON.

Det kan även va en kombination av alla dessa skedn som skulle kunna utspela sig vid ett möte med björk. Jag skulle nog dessutom fått ett oräkneligt antal olika ticks och skakat under hela festen.

10/1/06 19:29  

Skicka en kommentar

<< Home