Övergång

Jag har tappat kontakten med den svenska agendan! Ni vet... essensen av det som svävar i vardagsluften i Svearike. Det som händer. Det som det talas och tycks om. Jag är inte längre en del av den. Jag kan lägga märke till den när jag läser andra svenska bloggar, men den berör mig inte. Jag upplever den inte och har ingen åsikt om den (mer än att jag tycker den är rätt ointressant. Trött på att läsa utspel i feminismdebatten. Trött på att läsa om TV-serier. Trött på att läsa antingen ris eller ros om Fuglesang... som om det inte finns någon annan beröringspunkt att ta upp i fallet). Nåja... Jag tillhör inte längre den svenska debatten helt enkelt, så som jag gjorde för 1 år sedan innan jag flyttade tillbaka till Island. Jag kultiveras istället här på den isländska ön ute i Atlanten och det som jag andas och tar in här blir en del av mig och mitt tankeliv. Det påverkar förstås språket. Det jag skriver nu är simpla ord som tillhör mitt svenska basförråd. Några avancerade krummelurer blir det alltmer sällan och de där beskrivande palietterna som samtidigt kryddar språket och lyfter texten är inte lika självklara och omedelbara längre. Kanske för att jag inte anstränger mig. Kanske för att jag inte pratar svenska längre. Det är precis som att endast ett språk får lov att rymma plats i passioncentrat åt gången. Så nu är det isländskan som fäster rötter där och får frodas och förädlas. Svenskan försöker jag vårda genom att skriva här. Annars hade den nog börjat damma på hyllan är jag rädd.