Källa

Idag sveptes jag med tankarna flytandes i denna mineralrikedom. En blå lagun, med vit gyttja på botten och hett vatten som ångar och framkallar neonljus dimma att bli omhuldad av.

Ja, turisterna gick och välsignade sig!

Vattnet tappas upp helt naturligt från borrade hål i marken en bit ifrån. Det är alltså vatten från långt ner under jorden. Lavavatten. Den intensiva sältan gör något med kroppen med en gång nästan. Den slappnar av. Det känns som att allt kisel som finns i vattnet smyger sig in genom porerna och stimulerar cirkulationen.

Sist jag var här förhöjdes den svävande stämningen i spavattnet med champagne i sällskap av filmpartner Lisette. Vi var på Island för att vila upp oss från krävande högskoleliv i Sverige. Och för att fira nyår. Och komma på vad vårt examensarbete skulle handla om.

Det blev en poetisk dokumentärfilm.

Poetisk dokumentärfilm

... Helt impossible.

Åh, ljuva studentliv.