Möjligen en ny hobby
Jag har svårt att behärska mig när jag befinner mig i närheten av gymnastikredskap. Blir nipprig som en gammal envis pensionär som har svårt att hålla sig borta från sin gamla arbetsplats. Känner det där landskapet där hästar, barr och bom sticker upp bland mattor och utslagna gymnaster utspridda på tomma ytor lite varstans. De sitter där i ett eget tidlöst forum och tänjer kroppen tills den ger efter och blir till en lydig betjänt att skicka iväg mot luften. Ganska skoj faktiskt. Det är en sån öppen och inbjudande atmosfär, gymnastiksalen, att det känns fritt fram att inta plats på en ledig post och börja experimentera. Så... när Flóki idag fick gå på nån slags intagningsrunda (för att bli placerad i rätt grupp) satte jag händerna i golvet och började gå på dem. Tror jag klarade av spänsten i nån halv minut. Kanske en hel... jag vet inte... jag var rätt förvånad över att jag fortfarande kunde konsten. Efteråt fick jag höra att de hade "Vuxentimmar" också. Tid i salen för forna gymnaster som drömmer om att åter få slå revolter på trampetten. Jag vill nog bli en sån. Hoppstuds trallalla.
1 Comments:
min väns pappa är med i en sån grup, av något slag. (isländska då) och den äldste medlemmen där är 72.
det låterhärligt tycker jag.
Skicka en kommentar
<< Home